Summering av Fyrtornsrundan 2-handed 2015

Foto av Björn Mossberg vid startlinjen

Fyrtornsrundan 2015 gick av stapeln redan i Maj i år och årets race kan sammanfattas som plågsamt långsamt och vi bröt efter 105 nm men vi återkommer till det längre fram. En avigsida med att racet ligger tidigare är att man inte är lika varm i kläderna som man är efter lite inledande vårsegling under Maj och halva Juni. I år har jag sjösatt  tidigt men det har blivit väldigt lite seglat i såväl April som Maj tack vare alltskitväder vi haft so far.

Foto av Björn Mossberg vid startlinjen

Oavsett så var vi här nu på startlinjen och årets race blir sålunda även säsongens första "stålbad" i jämförelse med den korta tur jag tagit med ungarna och svärföräldrar under Krister flygare helgen. Det blåste goda 8 m/s från Nordväst så det skulle bli en lång kryss upp till Svinbådan. Vi hade noga övervägt segleval så full fock och ett rev i storen var det som gällde då vi bröt jaktstartlinjen kl 13.20.

Det var kryss upp och vinden låg på en varierande styrka runt 5-7 m/s men började mojna mer och mer. Inne i Lundåkrabukten kunde vi släppa revet i storseglet då det mojnat rejält. Vi slog in mot land, ut från land, in mot land, ut från land. Detta var det enda sätt att undvika motströmmen som vi tydligt kunde se i vattnet längre ut i sundet. Senare analys av GPS data gav besked om att vi hade i genomsnitt 6,3 knop under de inledande första 56 nm som det blev mha kryss upp till Svinbådan. Självklart blev vi omseglade av snabbare båtar på vägen upp.

Vi pendlade mellan 25-30 graders vinkel på vinden och kom underfund med att skotvagnen ska dras upp högt i lovart för att storseglet ska ge bästa drag och lyft. (Jag lär mig fortfarande att segla denna båt...) Då det tog 9,5h till Svinbådan på 56nm så ger det 5,8 knop i genomsnitt. Hade vi fixat skotvagnen tidigare så hade vi kanske seglat mer enligt diagram.

Tillagning av Chicken Masala med ris

En annan aspekt av en lång segling är maten. Det brukar bli si och så där med maten. Mestadels pga bristande rutin för hur man blir och reagerar då man slarvar med maten men även bristande rutin på att tillaga och hantera detta ombord. På denna tur lyckades vi dock väldigt bra tycker jag. Vi hade enkla men goda saker med oss. Vi testade 24hour meals från Happy Yachting. Detta innebär att du stoppar en matpåse inuti en annan påse, tillsätter lite vatten och det blir en kemisk reaktion som gör att det börjar koka. Det tar 12 minuter så är det klart att äta. Smakupplevelsen är helt klart godkänd. Vi hade indisk mat till middag runt kl 1600, Spagetti Bolognese vid 2400 och en gudomligt god kryddad Gulashsoppa som frukost vid 0430 på morgonen. Rekommenderar starkt denna lösning då det tar max 5 min att fixa till, ger god mat och är klart på under en kvart.

  

När vi så kom förbi Svinbådan så blev det halvvind och rejäl fart på 7,5 knop ner till pricken W1. Nu hade mörkret lagt sig men vi hade rustat för detta genom klädseländring ca 1h tidigare så vi kunde hålla fokus på seglingen. Denna del av Öresund är som E6an gällande stora fartyg som går in och ut trafiksepareringen men tack var AISen så hade vi råkoll på såväl utgående som ingående båtar. På detta ben blev vi omkörda av Centerline 40, Breaking Wind. 

Från W1 ner till Kronborg utan att behöva kryssa, vilken fröjd! Vi gjort några gånger i stark mostström och det är alltid ett rent helvete. Efter rundning av W1 så försökte vi hitta rytmen igen men det var var svårspelat. Vinden dog helt. Absolut ingen vind alls. Vi satte gennakern men det rörde sig inte mycket alls framåt. Vi låg på max 3 knop på ett segel som minst ska ge oss det dubbla. Vi gled ned och förbi Kronborg och där hade vinden lagom börjat antyda sin existens men med vinkel 40-60 grader vilket sköt ner gennaker segling så vi rev den. Här skulle vi provat med Genau 1 som vi hade med oss ombord men av någon anledning så tvekade vi att göra det jobb som det innebar att byta försegel. Inte säkert det det gjort skillnad men jag hade hellre vetat än undrat.

Från Kronborg och nedåt till Drogden hade vi såväl vin som vatten gällande vind. Den kom och gick och man fick ta varje tillfälle till ryck nedåt mot mål. Att sakta glida fram i mörket påminde mer om en semestersegling en varm kväll i svag vind bortsett från att det var ganska kylslaget. Eftersom det var lugnt så kunde vi även unna oss varsin timme av vila nere i akterkojen. Nere vid Köpenhamn tänkte vi hissa gennaker igen och det gjorde vi men då lossde schakeln och släppte gennakern på däck... så trist. Vi tryckte oss förbi Drogden och över till svenska sidan, förbi Höllviken och upp till bron. Efter bron dog vinden totalt igen. Det skulle ta oss 3h till Lomma enligt instrumenten. Vi pallade inte detta utan bröt. Vi var ganska trötta efter den extremt sega natten. För mycket vind är nog alltid bättre än för lite. Det ger en något att jobba med och hantera. Det södra benet av seglingen kändes som att försöka dra i en mutter men hur du än provade så hittade man inte trätt hylsnyckel - oerhört frustrerande. 

Vy från cockpit under de mörka timmarna.  Placeringen av GPS blev faktiskt kanonbra.

Kryss i Norra Öresund på väg mot Svinbådan.

 Co-Pilot Mr Frank Nilsson, runt 0500 söndag morgon. 

Utvärdering från denna segling:

- Bra kryssträning på 9,5h

- Lärde oss storseglets ideala höjdtagning på kryss

- Rätt segel (fock) på kryss, genau hade blivit jobbigt inledningsvis  

- Bra mat och rutiner för dito, småäta är bra på segelrace,  

- AIS och GPS levererar och det funkade klockrent som det var tänkt

- Gärna fler segeltimmar innan så man är upvärmd i psyke och handgrepp

- Segelskifte är ett måste - effektuera istället för att fundera 

- En liten schakel fimpade vår framdrift då Gennaker skulle hissas...

- Strålkastare hetl enl plan vid Lappegrund (med 2m marginal kan tilläggas..)

Oavsett målgång eller ej är jag nöjd med att vi seglade. Resan är målet just nu