Lommabuktens Segelsällskap anordnar varje år 24h seglingen Fytornsrundan. Detta är en two handed segling så endast två man ombord inkl skppare är ett av villkoren. Vilja har ju deltagit flera år men med inte jättemycket framgång av olika orsaker. Ibland åska som stoppat oss, ibland stiljte, ibland maxtiden osv. Men man kan ju inte låta bli att utvecklas så vi antog även 2019 års runda i vår plan med målsättningen att åtminstone köra varvet runt. Med den ambitionen kastade vi loss kl 15.00 14:e Juni ifrån Lagunen och körde upp till Lomma för att starta 18.48 i jaktstart. Prognosen lovade sydostliga vindar under natten mellan 5-10m/s. Dock inget regn flaggat för natten. Lördag förmiddag Sydost 6-11m/s men i Sundets sydliga del upp till kuling, Lördag eftermiddag Ost 9-14m/s. Omfattande åskoväder under lördag kväll enl prognos. Just kulingvarningen för Sundets södra del gjorde att banan skiftades om från moturs till medurs segling så södergående inledning alltså på rundan.
Med vind från Sydost så var den sydliga nerresan mot Skanör tämligen okomplicerad. Det var raka spåret i 7-8m/s som ibland pekade upp på 10m/s. Vid några tillfällen ställde båten i vindögat, som den gör när man har för mycket segel upp men genom att lossa på storskotet så häver man detta, om man är snabb nog. Vi passerade Trindelrännans farled och vart således på väg ner mot Kogrundsrännan som ligger norr om Skanör. Där måste man veta vad man gör för på fel sida om prickarna där så går
man på grund. Runt 21.30 började det
skymma så smått och vi diskuterade lite segelsättning inför natten.
Efter passage av bron såg vi ett massivt åskoväder som låg över över land innanför Köge bukt i Danmark. Det började mörkna på och eftersom vinden var lite lynnig och vi spillde rätt mkt vind med storen så bestämde vi oss för att sätta rev1. Vi höll samma fart som innan men lite enklare hantering av storseglet. Vinden låg på ca 9 m/s från Ost nu men så dog det helt plötsligt. Likt ett piskrapp kom det kraftig vind från väst helt plötsligt. 12-13m/s och båten krängde ordentligt med bara focken. Bommen med revad stor fick vi släppa helt och sen rulla in på focken, då fick vi kontroll på båten. Detta var helt klart vind från åskparkeringen över Danmark. Samt lite regn så klart. Man kunde se fräsandet i ytan på vattnet när dessa vindar kom och gick.
Plöjer förbi Skanörs hamn som ligger till barbord.
Vi körde förbi Skanörs hamn och skulle åskan från Danmark komma över så hade vi troligen gått in där för skydd. Nu gjorde den inte det så vi körde på nu i mörker söderut mot den sydligaste rundingsmärket. En väst prick som ligger nordväst om Falsterbo revs Fyr. Pricken var inte belyst och vi kom inte rakt på för vi hade lite lokaliseringsproblem så det blev en tvär gir till babord för att klippa den på styrbordsidan. När vi vände tillbaka hade vi samma goa vind på bidevinds bog och båten gick perfekt med revad stor och fock. Helt underbar bog att köra och båten flyger fram i 6-6,5knop i en fin kväll som är på väg att bli natt.
Vi hade visst bryderi att förstå vilket som var nästa rundningmärke enligt seglingsföreskrifterna så vi rundade fel märke men vi kunde till slut konstatera att det var Viagoragrundens prick som skulle tas om babord. Detta kunde vi fixa ändå så ingen större skada skedd bortsett från någon sjömil extra. Nog så illa i detta sammanhang men ändå.
Bra kryssvinkel med lite revade segel och 18,4 knops vind
Nattsegling när det är som bäst. Stabil vind som bara gör att man pumpar fram fart.
Nästa ben bar oss över Sundet till Danska sidan. Det var en extremt platt läns rakt över och vi satte ingen spinnaker eller annat segel vi körde på med tvärställd stor som gav oss hyfsade 5-6 knop över men också att vi kunde gå rakt på mål. 10 nm på detta sätt är rätt trist så jag kunde passa på att koka upp kaffevatten ombprd vid spisen. Söder om Amager mötte vi större del av hela fältet av båtar som nu rundat och skulle gå norrut. Det innebar ju att de slagit oss men vi hade vår målsättning klar - att gå runt hela varvet - så vi kände ingen större sorg över detta.
Det var skönt att slippa länsen men vi möttes av en tuff kryss med vind på 10-12m/s runt 5 tiden på morgonen. Här var det viktigt att gå tillräckligt långt på första benet för att hålla undan grundområdet söder om Amager. Vi fick till det men tvingades till ett slag till för att ta Drogden på babords sida. Det gick med ca 50 meters marginal så det var tight men det gick. Sträckans tuffaste ben hittils.
Från kämparkryss till ren semester med halvvind och medström genom Drogden. 8-8,5 knop. Vi flyger fram och vi kollade ETA sista rundningsmärke 22 nm norr om vår position och fick 0900 som besked av plottern. Vi rapporterade in vår rundning till seglingsledningen enl föreskrifter. 05.45 rundade vi Drogden. Vi tuffade på väl norrut och vår ambition att komma runt såg bra ut tidsmässigt.
Det blev morgon och kl 0800 börjar man kunna känna av solens strålar och hur det värmer. Det var skönt att kunna känna en varm morgon som omväxling till dessa seglingar. Natten var inte särskilt kall heller men att ha sol och varmet hjälper alltid mer än det omvända. Vid denna tid känner man av sömnbristen. Vi kassade på i mkt god fart 7-7,5 knop på halvvind upp mot norra rundningsmärket. Farten erhöll vi med revad stor och full fock. Code 0 satte vi aldrig för det visade sig att jag behövde mätbrev för den och det hade jag inte och oavsett så var vindarna hyfsat starka för att ge oss god fart ändå men visst kunde det kanske gått ännu fortare.
3h tidigare hade vi ETA 0900 men det blev 0855 så vi höll vår ambition att klubba norra rundningen på 3h så det innebär en snitthastighet på 7,3 knop. Inte illa tycker jag. Nu är det söderut som gäller igen och det blir bidevind och trycka på hårt för att komma ner och i mål. Vinden ligger på hyfsade 7m/s - 10m/s från Sydost och är enligt prognos.
Norr om Ven och nära den svenska sida ökar vinden markant. Båtar som seglar rullar in och går över till motor. Vi anpassade revet i storen till rev 2 dvs över 12m/s och focken till detsamma. Sen körde vi på i 6,5 knop i bidevind rakt söderut. Båten lätt på rodret och man kände hur vind byarna hugger tag i båten och vill kränga men vinden får inget bett utan båten bara går på som tåget. Så härligt att med full kontroll över båten bara kunna plöja på och koppla av. Nackdelen med detta är ju att har man satt segel för denna vind så måste den bestå och i aktuellt fall så pendlade den till slut mellan 8-12 m/s och man vet ju aldrig när byarna är slut så att jobba med olika konfigurationer är det som gäller och det som är svårt så här på morgonen utan sömn. Man blir lite bekväm helt enkelt.
Efter långt sydgående ben var det dags att ta sig in i Lommabukten. Ostlig vind 4m/s dvs Lomma ligger mitt i vindögat. Kraftig blå himmel över Köpenhamn och södra Sundet. Vi kryssar i den svaga vinden och smått droppande regn. Vi ser att vi har 2,8 nm kvar till mål men vi ser också 1h på plottern för att nå dit. Åskan kommer i Sundet. Ovädret som var lovat till kvällen kom mycket tidigre och det är inget litet system som kommer. Vi tänkte så här att eftersom vi vet att vi kommer in sist så spelar det ingen roll om vi får en tid eller DNF. Det som spelar roll är om vi får åska i skallen. På dessa grunder meddelade vi tävlingsledningen att vi inte kommer gå i mål alls och satte kurs mot Lagunen. Vi fick rejält med blixt och dunder under den lilla färden hem ändå.
Surt sa Räven men jag väljer att se att hade vi inte fått en fett åskby över skallen så hade vi varit inne 1430 i mål och klarat maxtiden vilket var vår ambition. Nu släppte vi matchen 1330 och tar man då seglad distans 113nm minus transport till Lagunen 6 nm och plus ca 4nm som det skulle ta på kryss att nå mål så blir det 111nm på 19,5h och en snittfart på 5.6 knop. Detta är för lågt om man jämför med de andra som seglar banan. Men än viktigare är som jag ser det att vi hanterat alla moment runt banan med olika vindar och vårt sätt att hantera dem på.
2018 blev det inte mycket segling hemma (Atlanten) så jag personligen känner att denna turen väckt upp mig igen och fick mig att känna båtens potential igen och vikten att komma in i rätt flow redan från början. Vilket jag tycker vi gjorde detta år till skillnad mot andra år i Fyrtorn. Noterbart också att endast 11 båtar gick runt av ca 20 anmälda. Stort frånfall. Stort tack till Lommabuktens Segelsällskap för bra arrangemang och kul med nya bana!
Vi hade visst bryderi att förstå vilket som var nästa rundningmärke enligt seglingsföreskrifterna så vi rundade fel märke men vi kunde till slut konstatera att det var Viagoragrundens prick som skulle tas om babord. Detta kunde vi fixa ändå så ingen större skada skedd bortsett från någon sjömil extra. Nog så illa i detta sammanhang men ändå.
