Fyrtornsrundan detta år begav sig med min vän Frank och hans Hanse 331. Detta var något vi kom överens om redan 2015 när vi låg och skvalpade med min båt på samma race. Starttid var satt till 13.34 med jaktstart. Vinden låg på en stadiga 6m/s från ost-nord-ost så vi riggade för gennaker. Vi tuffade ut och kände på vattnet ca 20 minuter innan start och insåg att det blir mer läns än slör på den kurs vi ska hålla varför vi snabbt ställde om till spinnaker. Starten gick bra rent tidsmässigt. Vi var helt i fas med att gå över linjen på tid men exakt några sekunder innan start så blåste spinnakern ur väskan så det blev en något kaosartad start med en spinnaker halvägs ute ur säcken men vi kom iväg och spinnakern sattes snabbt. Efter inledande intrimmning av seglet så ångade vi på i god fart på väg upp mot Pinhättan i goda 7,3 knop. Frank skötte om trimmet och jag styrde. Vi började genast jaga framförvarande båtar ca 3nm framför oss. Vi startade som båt nummer 7 på startlistan så 6 hade vi att jaga. Vindriktningen var stabil men styrkan ökade gradvis till 8,5 i stötvisa byar. Styrkan klättrade och maxade tillfälligt på 9 m/s. Vi seglade på och var i höjd med Barsebäck då vinden vred upp ännu mer mot Nord-ost och inslagen i spinnakerns förlik blev större och större. Helt plötsligt fick vi en broach som vi lyckades häva genom att falla av brutalt.
Direkt efter denna fick vi en till ännu hårdare broach och den gick inte att häva med rodret. Frank släppte styrbords gaj helt så all kraft försvann från spinnakern och båten rätade upp sig igen. Nu hade vi en spinnaker som stod i princip rakt rakt ut i luften från masttopen. Jag såg framför mig hur vi skulle behöva släppa fallet, landa den i vattnet och bärga den där - minst en timmes jobb med en blytung spinnaker men vi lyckades få tag i babordsskotet och kunde lätt och enkelt plocka ner den utan minsta droppe vatten på den. Skönt!
Efter att hämtat andan ifrån detta satte vi genau och ännu mer brantare kurs upp mot Landskrona. En stadig Ost-Nord-Ost vind tryckte på och vi gjorde bra fart på stadiga 7 knop och ibland mer därtill då strömmen också knuffade på uppåt. Vi diskuterade om att sätta gennaker men kom fram till att den inte skulle ge något mervärde just då. Vi ångade på bra för halvvind. Vi kom även fram till att vi inte skulle gå i Gräsrännan. Helt plötsligt hade vi hela Lundåkrabukten bakom oss, vindmöllorna vid Landskrona väldigt nära och vi befann oss dessutom mitt i Gräsrännan?? Nåväl så länge man är i mitten är det inga problem. Vinden mojnade av och vi hissade Gennaker. Det började gå bra med fart med gennaker. Helt plötsligt kom ett vindhål. Ingen vind och absolut ingen riktning. Gennakern åkte ner igen. Genau ut. Vinden vred till slut till Nordväst och blev mycket svag ca 3-4 m/s. Vi övergick till bidevind och kom ur rännan. Vinden fortsatte på nordväst och vi fick börja kryssa. Vi såg att båtarna som jagat oss nu fick ordentligt stopp i Gräsrännan och i den mån det var möjligt fick kryssa i den svaga vinden. Måste vara jobbigt att slå var 50e meter och i synnhert då det inte fanns någon vind...... :-)
Vi fortsatte och jagade ifatt en Comfortina 32 utanför Borstahusen. Vi nyttjade den svaga vind perioden till att äta lite mat och låta båten gå på autopilot. Vinden ökade och vi fick gång på båten igen. Båten seglar oerhört bra och vi låg oftast mellan 20-30 grader som max mot vinden. Vi hade nästan konstant dubbla farten mot vad det var i vindstyrka trots mycket svaga vindar. Kanske är de svindyra kolfiber seglen selgen som gör magin. Vi kryssade upp till Helsingborg. Vid helsingborgs Nordhavn kunde vi konstatera att vi kört ifatt och förbi en Comfortina 32. en H-båt, en Minitransat 650 och en Hanse 312. Vi kunde också förnöjt konstatera att vi höll "rent" bakom oss med god marginal till båtar som startat efter oss.
Vi bedömde som ytterst tveksamt att komma ifatt Express båtarna som startat innan oss. Nu gällde det att försvara vår upparbetade placering. Vi såg fyren Svinbådan ca 3 nm framför oss och klockan var 19.30. Vi hade kommit in i rytm ombord och vi var pigga på att ta oss an natten som vi såg framör i en nordvästlig spinnaker läns utmed danska kusten. Nu fanns det bara ett problem. Det var total vind punka på hela sundet norröver. Det var max 1 m/s och vi bara guppade bredvid den andra Hansen som vi nyss seglat förbi.
Vi studerade prognoser på DMI. Vi överlade och diskuterade olika scenarios. Prognosen för natten var fr.o.m 02.00 var 2-4 m/s i huvudsak ost-nord ost. Tills dess visade prognosen nära stiljte. 6h tills vind eventuellt kommer. Suck! Det man funderar på i dessa lägen är vilken del av prognosen som kommer vara procentmässigt mest aktuell. Mycket talade för de lägre vindregistrena skulle vara förhärskande igenom hela natten och även en större del av morgonen. Vi såg risken att vi skulle få vänta på vind en lång stund och även om vind skulle komma så var den i svag form och sannolikt att den skulle dö ut igen. Jag tror att de flesta föredrar för mycket vind än för lite vin om man får välja. Det första ger en något att jobba med. Det mest störande i prognosen talade för att det inte skulle öka heller på morgontimmarna.
Vi gav det 60 minuter på att något skulle hända. Men det gjorde det inte så vi bröt seglingen. Flaggan åkte upp. Vi startade motorn och satte kurs söderut. På väg ner mötte vi hela flottan både nya och "gamla" båtar som vi rundat. Rapporter inkom att Expressbåtarna ankrat upp i 1,5h timme på den danska sidan och att flottan parkerat totalt vid Svinbådan i väntan på vind. Vi förtöjde 01.00 i Lomma hamn. Sammanfattar mans segligen så är det aldrig roligt att inte fullfölja men fram till den punkt vi bestämde detta måste jag säga att vi hade ett mycket bra driv på båten och samspel ombord. Vi tog placeringar med fokus på fart framåt.
Avseende själva tävlingen så är det kul att LBS kör på med Fyrtornsrundan och ett stort tack till alla för detta. Ett tips framöver är att överväga en maxtid på ett speciellt märke alternativ utarbeta andra principer för att kunna avkorta banan om vinden dör så exceptionellt som i år. Oavsett säger vi grattis och väl kämpat till alla. Hoppas vi ses nästa år !
PS! Extra kul att Tobias Dahlström numera har sin Elan 333 "Hot Chocolate" i sundet. Vi lär ses på banan framöver när jag inte pryar på Hansen :-) !